Regnig sommarkväll

Det har regnat ikväll och regnar kanske lite fortfarande och jag tände ett par ljus för en hemmakväll framför tv:n. Det slutade med att jag somnade och vaknade för en halvtimme sen av att telefonen ringde, en aning trött kanske... Så nu sitter jag nyvaken och kollar på tv för att inte somna förrän jag ska sova för natten. Det är jobbtider och efter ett kväll-dagpass blir jag sån här... Men att bara slappa framför tv:n är ganska skönt det också ibland. På jobbet är det ganska mycket nytt och jag är perfektionist och märker allt som jag inte gör tillräckligt bra och försöker göra det bättre. Nu har jag varit på kirurgsidan ett par dagar och jag gillar det mer och mer, det trodde jag inte för ett år sen.
Nu är det tillbaka till Bones och se hur det slutar ikväll.
Glad midsommar förresten!

Nu är det mycket som händer

Det är helt galet just nu för att det är så mycket som händer. Det är inga dåliga saker jag är bara ovan vid att det händer positiva saker att jag blir nästan överväldigad för en del saker. Mer än så här får ni inte veta nu för all den här förväntan och förhoppningarna jag har kan även raseras i slutet av nästa vecka och då blir det lite tråkigt.

I helgen när alla ska kolla på Eurovision Song Contest så ska jag jobba... Som tur är lånar jag bil av mamma och pappa i helgen så det blir att åka så snabbt som hastighetsbegränsningarna tillåter hem och kolla hur det går.

Stina pluggar statistik

En sak kan jag ju säga och det är att jag har en väldigt tålmodig kompis som jag pluggar med, jag får ta och bjuda henne på någon fika sen när jag lugnat ner mig lite.

Förbereda opponering ute i solen

Nu ska jag bara brygga lite kaffe innan jag tar cykeln upp på stan för att förbereda torsdagens seminarium då vi ska opponera på en projektplan. Snart är den här terminen slut, nu gäller det bara att peppa och plugga inför förhoppningsvis den sista tentan för terminen.

Måndag...

Då är det måndag igen och tillbaka till verkligheten med en statistikföreläsning på förmiddagen. Det gick väl ganska bra. Men nu så kommer all analys av helgens spelande och jag är inte nöjd även fast jag gjorde mitt bästa. Så nu ska jag städa min lägenhet som förfallit under veckan så att dom som kommer ikväll varken snubblar eller hostar ihjäl sig av allt damm.

Ovälkommet avslut på en mycket rolig vecka

Den här veckan har jag varit med och spelat i SMASK-orkestern och det har varit roligt, utmanande och irriterande. Det har varit roligt att spela så mycket och när man sätter ställen som man i början av veckan var mycket stressad över och irritationen har främst rört när man missat något förtecken och spelat helt fel eller när när man tappat räkningen i takterna.... Tack så mycket för att jag fick vara med och spela!

Sen idag kom verkligheten ikapp mig, gick in på nuvarande kursens sida och läste ett anslag och upptäckte att vi missuppfattat uppgiften som skulle in imorgon. Rättade till det och nu hoppas jag att vi fick ihop tillräckligt mycket på projektplanen för att inte behöva komplettera för mycket. Jag tillhör väl en av få som tycker att det skulle vara roligt att hålla på med studier men när bara projektplanen känns övermäktig hur ska då C-uppsatsen gå som behövs för att få ut examen?

Ja, jag nu ska jag spela lite ticket to ride :)

Ingen optimist

Jag ska inte ens försöka att vara en optimist, jag är det inte. Envis är jag, men inte optimist. That's it! Just nu är jag så trött att jag skulle vilja sova länge, men det får vänta till på söndag efter konserten/tävlingen (jag ska bara sitta i orkestern). Det är roligt men idag var jag riktigt förvirrade, vilket också märktes då jag råkade säga "vi ses på måndag" när jag menade imorgon...

Om nu varje dag är "en sällsam gåva" varför ser man dom inte som det?

Nu fortsätter jag lite på föregående inlägg. Om nu varje dag är en sällsam gåva, varför känns dom inte som det? Ibland känns det faktiskt som att varje dag är en sällsam plåga istället. Vad är det som gör att man inte ser möjligheterna utan bara alla hinder? Fokuserar man på fel saker då kanske? Och känslorna varför kan man inte få styra dom lite mer någon gång så att dom är så som man vill att dom ska vara.

"Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet" citat okänd (för mig)

"Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet" var det broderat på en bonad som hängde i köket eller i hallen hemma hos mina föräldrar. Om man tar och bara funderar på själva innebörden i dom orden så sätter många tankar igång, åtminstone i mitt huvud. Varje dag är en ny dag och egentligen vet man aldrig hur dagen ska sluta. Kanske har man gjort planer för dagen för det man vill ska hända men sen kan det inträffa saker som rör till det eller som ger extra positiv energi. Mycket kan hända. Om jag går och lägger mig på kvällen och känner att det är allt bra mycket som händer nu och inte vet hur nästa dag ska bli om den fortsätter likadant då är det en viss vånda som jag bär med mig in i nästa dag. Den våndan påverkar mig indirekt kommande dag genom att jag hela tiden har tankarna "hur ska det gå?" och "kommer jag att klara dagen?" snurrandes i mitt huvud och går dagen bra så har ändå oron varit där hela tiden och blir det väldigt tung dag så blir det att jag tänker " det blev precis en sån dag som jag trodde det skulle bli och det kommer alltid att vara så här". Men varje dag är ju en ny dag. Varje dag har nya möjligheter. Hur kan man egentligen planera morgondagen när vi bara anar vad som kan hända och inte kan veta vad som kan hända? En del saker i livet har en viss gång och vi vet vad som förmodligen kommer att hända för att samma saker har inträffat ett X antal gånger tidigare, men varje dag är ju egentligen fylld med möjligheter. Olika många möjligheter från olika dagar.

De här tankarna är inte riktigt färdiga men det här talesättet/citatet "Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet" är värt att fundera över ibland för min del och kanske att någon mer tycker det. Om någon vet vad det här uttrycket kallas för eller var det kommer ifrån så får ni väldigt gärna tala om det.

Konsert :)

Ikväll ska jag på en konsert med Samuel Ljungbladh :D Det ska bli så kul!!! Jossan och lilla M-E ska med dit också och det ska bli roligt att träffa dom :)

Spännande saker kommer att hända

Nu kommer jag skriva något ovanligt på den här bloggen: jag har bestämt mig för en sak som troligtvis kommer förändra mycket. Vad det är spelar inte så stor roll, men jag har bestämt mig för att ge mig in i något annorlunda men när det startar vet jag inte och det är nog inte speciellt spännande för någon annan än mig. Men om det går som jag vill kommer även ni att märka det.

Nu är det dags för att skriva en rapport om omvårdnadsdokumentation, det är visst som så att de där rapporterna inte skriver sig självt och sen kan vi hålla tummarna för att rörmokarn kommer under morgondagen så jag slipper en stor sjö i mitt lilla badrum efter dusch.

Tentaplugg

Idag är det en solig och kall vårdag. Jag håller på att tentapluggar men tog en paus nu från observationer och tecken i olika sjukdomstillstånd som man ska vara uppmärksam på som sjuksköterska. Det är mycket att hålla koll på och efter veckans stora utmaning, ktc-examinationen, så har jag ännu mer funderingar som snurrar i huvudet.

På söndag funderar jag på att ta ledigt från plugg för att vila hjärnan, eller åtminstone inte plugga mer än på förmiddagen för jag behöver lite ledig tid känner jag. När jag inte får den lediga tiden hamnar jag ändå framför datorn eller något annat för att jag inte orkar plugga och har dåligt samvete istället för det.

Hoppas ni alla får en härlig vårdag :)

Vi skulle bara träna en LITEN stund...

... men vi hade en hel del att prata om och diskutera så jag och Johanna stannade på skolan till åtta igårkväll och tränade på att göra sterila omläggningar av CVK och ScVP. Det gick ganska bra, börjar få kläm på tänk och hur jag gör smidigast för att inte göra mig osteril under tiden jag håller på och fixar med saker. Sen när vi skulle cykla hemåt så tänkte vi testa en ny väg som visade sig i slutändan vara en obelyst smal grusväg som gick nästan ute vid Oset. Det va läskigt och själva tanken på att ett djur kunde dyka upp mitt framför oss gjorde oss inte lugnare direkt.

Idag har det inte blivit mycket gjort, har mest använt mina små grå till att formulera mina reflektioner som jag har kvar att göra och har kört fast lite på genusreflektionen, det får lösas imorgon tror jag. För nu ska jag sova.

Godnatt :)

Oj då, två veckor sen!

Oj, det har visst gått två veckor sen jag skrev något sist här. Det har varit ett par intensiva veckor med praktik och ändå känner jag mig så okunnig vissa dagar att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men det är väl så det ska vara när man är student och ska lära sig ett yrke som man inte kan än.

Förra helgen var lite släkt på besök hos mamma och pappa så då passade jag också på att åka dit och träffa dom och då insåg jag att jag inte hälsat på mamma och pappa själv på väldigt länge så då åkte jag dit idag igen och träffade dom. Jag beundrar dom över deras tålamod för jag var tvungen att få ur mig all "studentoro" jag har i mig och när jag insåg hur mycket jag klagade att det är dags för förändring på den sidan.

Nu till veckan har vi seminarie och så ska jag bege mig till skolan för att träna på lite tekniker och se om jag få till någon form av teknik när det kommer till olika slags infarter i kroppen (där man kopplar dropp som ska in i blodbanan).

Annars blir det en ganska vanlig vecka förutom att jag lyckats övertala Josse att hänga med på ett skivstångspass :)

Vår i luften

Nu är det vår i luften och jag tycker det är helt fantastiskt att vara ute och gå i solen och idag fick jag med ett kort också från promenaden. Här på bloggen finns det tyvärr inte så mycket bilder för att jag är dålig på att ta och min mobilkamera är ganska dålig. Men dagsljus brukar den fixa rätt så bra. Det är helt fantastiskt med en så här vacker dag att det gör att jag glömmer bort verkligheten en stund, allt plugg bland annat. Den här veckan har jag haft besök av Anna och lilla Lukas som var här i trakterna och hälsade på och så igår blev det en fika med Ida som snart beger sig iväg över Atlanten i några månader och det har varit roligt att träffa dom.

Imorgon är det en ny vecka med många nya utmaningar och veckans verktyg ihop med mina mål för praktiken är mindfulness. Hoppas ni alla får en bra vecka!

Nya tag

"Nya tag" känns som en väldigt hurtig och lite sådär jobbigt käck rubrik men när det är just det som ska göras idag så blev det det. Idag ska jag till min nya praktikplats där jag ska vara i 5 veckor och det är med en skräckblandad förtjusning som jag går dit för jag har bestämt mig för att utvecklas inom många områden i min roll som sjuksköterskestudent. Så de här veckorna ska jag vara modig och vara den jag är och lära mig det jag har satt upp som mål. Det låter säkert konstigt i mångas öron och det är inte så att jag går och spelar teater om dagarna annars men jag har svårt för att verkligen vara den jag är ibland.

Söndag

Söndag för mig när jag var liten var alltid den tråkigaste dagen på hela veckan för då skulle man ta det lugnt enligt mina föräldrar. Nu tycker jag om söndagar för då får jag ta det lugnt utan att ha dåligt samvete och när jag pluggar på en söndag så känns det lite fel, det är ju min vilodag. Men ibland får lördagen bli vilodag istället för söndagen just för att jag efter en vecka är ganska slut och behöver vila en dag och bara göra lite småsaker.

Den här helgen så börjar min söndag om ett par timmar när jag ska åka iväg och träffa Jossan och Karin och det ska bli roligt att träffa dom igen. Det var ett tag sen. Hela den här morgonen har jag bråkat med referensskrivning, det är svårt tycker jag och när jag heller inte är så nöjd med min rapport så känns det lite jobbigt att behöva lämna in den senare idag men bara den blir inlämnad så är det alltid något eftersom vi får komplettera uppgiften i efterhand om det inte räcker till godkänt. Den ska väl läsas igenom ett par gånger till innan jag lämnar in den och se om den kan bli något bättre kanske. Det här är väl egentligen rätt så världsligt så jag ska inte klaga men uppgifterna behöver bli godkända för att jag ska kunna bli en sjuksköterska någon gång i framtiden.

Ett segt huvud+skriva rapport=dålig rapport

Idag hade jag tänkt vara effektiv och hade till och med skrivit en lista över det jag skulle göra för att jag brukar få fler saker gjorda då. Men så var inte fallet idag. Jag vaknade tidigt och låg och slumra i ett par timmar för att sen gå upp, äta frukost och bege mig till skolan för att träna på omläggning av olika slags infarter man kan sätta för att tillföra läkemedel i venerna. Men jag var så trött att jag var halvt frånvarande och orkade inte engagera mig så mycket i det hela och sen åkte jag hem för att skriva en rapport som jag hållit på med fram tills nu men har insett att jag får skicka in en rapport som jag inte är nöjd med för att mitt huvud lade ner tankeverksamheten idag och jag tvingat ur mig nästan två sidor fyllda med ord som jag inte vet om det är det dom vill ha i rapporten. Referenserna lämnar jag till imorgon för att öka chansen för att alla inte ska bli fel och jag tänker att imorgonförmiddag efter att jag sovit ett tag så borde mitt huvud ha lite högre fart. Sen får jag ta och komplettera uppgiften istället och hoppas på att läraren som rättar inte kan koppla mig till uppgiften utan att jag blir lite lagom anonym som man kan vara i en stor klass. Det känns både väldigt tråkigt att sitta och skriva en rapport en lördagkväll och att sen inse att jag inte orkar uppe ens till klockan tio. Men om jag somnar nu bör jag vara piggare imorgon.

Godnatt på er allihopa!

Framsteg :)

Nu har jag inte skrivit på ett tag för det har varit fullt upp med att vi förra veckan gick ut på våran 7-veckors praktik, mamma fyllde år och orkestern jag är med i hade konsert. Det har alltså minst sagt varit fullt upp. Men praktikplatsen är bra och jag har lärt mig hantera butterfly-nålen (den kan vi inte öva med på skolan) och fått lite mer självförtroende i att ta EKG och nu sitter jag och laddar för att börja skriva på min skriftliga uppgift för min praktikplacering. Helst av allt skulle jag bara ligga i soffan och lyssna på radio och inte göra nånting men jag vet att det känns mycket bättre när jag väl börjat och får lite ordning på mina anteckningar.

Mammas födelsedag firade vi med att gå på en fars i Lerbäck och där det förutom utrymmer för skratt även bjöds på mycket god mat. De hade ordnat jättegott vegetariskt också. Sen på kvällen hade jag och mina syskon fixat lite lättare mat, tårta och lite ost också. Det var roligt att träffa hela familjen och få lite tid tillsammans. När kvällen var slut var min pappa snäll och skjutsade hem mig för igår hade vi konsert med orkestern och en mycket duktig oboist och då känns det bra att kunna vara hemma och värma upp lite inför konserten och inte behöva stressa onödigt mycket.

Och vem kom på att den här dagen skulle finnas?

Den här dagen är grå, seg, trött på många sätt. Helst av allt skulle jag ligga i soffan och kolla på alla dåliga tv-program som går på dagtid och bara ignorera det jag behöver göra. Men som tur är har jag bestämt med en kompis att äta lunch på skolan och efter det blir det till att läsa lite kurslitteratur och sen gå på ett pass på F&S och efter det äntligen få komma hem igen. Men då är det visst en studieplan som ska bli klar... Det är helt enkelt bara till att acceptera att den här dagen existerar och göra det som ska göras för då vet jag att jag åtminstone inte kommer ha ångest över att inte fått något gjort idag.

Tänkte slänga in någon uppmuntrande låt/video från youtube men nu måste jag gå för att hinna med bussen. Får bli senare kanske.

Det ordnade sig

Det ordnade sig med listan och plats och allting, hon som skrev ihop listan hade bara skrivit fel namn så imorgon är det dags för det muntliga/praktiska provet och nu hoppas jag att min kunskap ska komma fram så att de kan sätta ett G i mitt betyg. Då kan jag slappna av en liten stund hoppas jag.

Den här veckan har det varit väldigt intressanta och lärorika föreläsningar i skolan och de har gått under titeln "Katastrofdagarna". Idag hade vi en väldigt intressant och lärorik föreläsning av Michael Sjöö som är både pilot och läkare. Han jämförde säkerheten under en flygning med vårdens säkerhet och det är väldigt intressant att se på hur stor skillnad det är hur man jobbar med det. Brister i systemet i sjukvården och att det inte ska letas syndabockar men att det ska vara regler med konsekvenser. Han tog upp frågan om det är så att man ska se till lämplighet i vården? Alltså om det ska vara något slags lämplighetstest/intervju. Det är många intressanta frågor och de intresserar mig.

Nu är det snart helg och den här helgen blir det besök av Kattis och sen ska jag på födelsedagsfirande på lördagkväll då Fanny och hennes kompis ska firas och imorgon ska jag äntligen få träffa Jossan efter att hon och Björn blivit föräldrar och få se deras lilla dotter. Och nu, bli inte alltför chockade, jag ska gå iväg och träna imorgon. Det har det inte varit mycket av på sistone så det ska bli så skönt!

Hoppas ni alla får en jättebra helg!

Status: stressad student

Rubriken "Status: stressad student" står för vad jag känner mig eller snarare jag har nått maxgränsen på stress så nu blir jag knappt stressad längre. Jag kan inte registrera mig på nästa kurs för att ett betyg inte har blivit registrerat - vilket enligt infomejlet från antagningsservice säger att jag kan mista min plats men på skolan sa dom till slut att det ordnar sig lugna ner dig och då tänker man att allt är frid och fröjd och det är bara att gå iväg och göra om den praktiska/muntliga examinationen på fredag som jag har kvar på den här kursen.

Går och handlar lite på Coop, brukar inte handla i den affären så jag irrar runt mest för att jag hade ett presentkort att utnyttja där. Åker hem, äter, smsar, pratar i telefon och kollar mejlen för att se efter om tider och grupper inför fredag har kommit som dom lovat. Det var ett mejl och de hade kommit, va skönt! Det skulle kännas bra att få veta tiden och ställa in sig på vilka man ska göra examinationen med. Läser namnlistan, upp och ner, ner och upp, kollar efter om ett "A" halkat in bland "M:en" och sakta går det upp för mig.... jag står inte med på listan!!! Panik! Börjar kolla gruppnummer och till en början ser alla ut att vara fyllda till dess jag kommer till nummer 13, den är det bara två i. Skickar iväg ett mejl till utbildningsadministratören och håller tummarna för att det bara är på den utskickade listan mitt namn föll bort och att jag kommer vara i den gruppen för jag hinner inte krångla med det imorgon då jag har föreläsningar hela dagen.

Gott nytt år!

Det här lyckades jag och Hanna få ihop på nyårsafton då hon kom och hälsade på mig. Det var väldigt roligt, inte så ofta vi ses. Det blev en hel del spel och prat och diskussioner om allt möjligt. Det va skönt att koppla bort skolan ett par dagar och vara ledig.

Så nu önskar jag er alla ett gott nytt år! Lite sent, men än så länge är det bara början på året.